Så blir det svenska språket fattigare

Ingen tycker något längre. Alla bara tänker. Förr ställde man ofta frågan ”vad tycker du om det?” eller ”vad tror du om det?” och så fick man ett rakt svar på det. I dag säger man ”hur tänker du om det?” eller ”hur tänker du kring det?” Detta är bara ett av exemplen på den […]

Leif Schulman

Annons

Annons

Ingen tycker något längre. Alla bara tänker.

Förr ställde man ofta frågan ”vad tycker du om det?” eller ”vad tror du om det?” och så fick man ett rakt svar på det. I dag säger man ”hur tänker du om det?” eller ”hur tänker du kring det?”

Detta är bara ett av exemplen på den nya form av anglifiering som nu dyker upp överallt, eller som det heter ”all over the place”.

 Svenska språket förändras hela tiden, precis som andra språk. Förr var det franskan och tyskan som påverkade oss, nu är det som bekant engelskan. Språkvetare brukar hävda att det bara är berikande om vi tar in nya ord och uttryck. Det är väl okej, men om påverkan innebär att ett engelskt ord eller uttryck ersätter flera synonymer av svenska ord så betyder det att vårt språk bara blir fattigare.

Exemplet här ovan visar på hur engelska ”think”, som betyder både tycka, tro och tänka bara blir ”tänka” här hemma. Tro får man göra i kyrkan tänker jag…

För inte så många år sedan tillbringade man semestern utomlands eller hemma. I dag spenderar man denna period. Här har alltså engelska ”spend” tagit över och vi har blivit ett ord fattigare. Det enda jag spenderar är pengar och inte tid.

I kvälls- och kändispress läser man ofta att kändisar ”öppnar upp om” det ena och det andra. Förut talade de ut, nu är det engelskan ”open up” som raderat ut ”tala ut”.

Saker och ting sker numera alltmer sällan tack vare något, bara på grund av. Förr hette det att någon idrottare tog medalj tack vare hård träning. Dagens medaljskörd sker på grund av träningen. Tack vare hörs allt mer sällan.

Även vår svenska grammatik påverkas. Vi har något som heter reflexiv possessiv pronomen; sin, sitt, sina och hans, hennes, deras. I engelskan säger man till exempel ”He went to see his son”. Alltför ofta ser man i pressen hur det felaktigt skrivs “Han gick för att möta hans son” istället för ”Han gick för att möta sin son”.

”Svenska språket blir allt bredare och de engelska lånorden ger en uttrycksmöjlighet och berikar svenska språket”, läste jag i någon språkspalt. Som sagt, gärna engelska låneord som komplement och berikande tillsats i vårt språk. Men om allt fler svenska ord och dess synonymer reduceras till engelskans sätt att använda dem är det utarmning av det svenska språket som pågår.

Annons

Annons

Leif Schulman
Kontakta mig
Gillade du artikeln? Dela den med dina vänner.

Annons