Fler än 100 dödades: "Tydligt krigsbrott"

Fler än 100 dödades: “Tydligt krigsbrott”Doaa AlBaz/AP/TTDen 31 oktober, i trakterna kring det etablerade flyktinglägret Nuseirat i centrala Gaza: Palestinier söker efter överlevande efter omfattande israeliska flyganfall. Arkivbild.MellanösternTTEn israelisk attack mot Gaza förra året dödade över 100 personer, varav 50 barn.Human Rights Watch (HRW) har granskat händelsen och slår fast att det var ett “uppenbart” krigsbrott. Den 31 oktober avfyrade Israel en robot mot ett sex våningar högt bostadshus strax söder om det etablerade flyktinglägret Nuseirat i mitten av Gazaremsan. Där beräknas fler än 300 personer ha befunnit sig vid tillfället, många av dem personer på flykt från strider. Enligt HRW dödades 106 civila varav 54 barn. Det beskrivs som ett av de dödligaste enskilda anfallen sedan kriget mellan Israel och terrorgruppen Hamas inleddes den 7 oktober förra året. Människorättsorganisationen har mellan januari och mars i år pratat i telefon med 16 vittnen, samt gått igenom satellitbilder och videor och innehåll på sociala medier. HRW har inte kunnat besöka platsen. De har inte funnit några bevis för att det fanns militära mål i närheten av byggnaden. Därmed fanns det ingenting som inom krigets lagar rättfärdigade attacken, enligt HRW. De skriver att det handlar om ett “uppenbart krigsbrott”. Bland de många döda fanns bland andra fotbollsspelande barn, familjer på flykt och människor som laddade sina telefoner i en livsmedelsbutik på byggnadens markplan. Israels regering har inte uppgett något legitimt motiv till attacken, och militärens agerande under kriget understryker vikten av att Internationella brottmålsdomstolen (ICC) fortsätter att utreda brott, understryker HRW.Niklas Svahn/TTFakta: Krigets lagar TT Civila får inte anfallas i väpnade konflikter och måste skyddas, enligt folkrättsliga principer som världssamfundet har enats om. Krigets lagar – formellt den internationella humanitära rätten – syftar till att stridande, skadade, krigsfångar och civila ska besparas onödigt lidande. Kärnan utgörs av de fyra så kallade Genèvekonventionerna från 1949, som har ratificerats av närmare 200 stater. Både statliga och icke-statliga aktörer omfattas av lagarna. Nyckelord är distinktion (åtskillnad av civila och stridande), proportionalitet (den militära betydelsen av anfall måste vägas mot riskerna de utgör för civila) och försiktighet (alla parter måste vidta alla möjliga försiktighetsåtgärder för att anfall endast ska riktas mot militära mål). Att icke-civila personer vistas bland civila betyder inte att gruppen som helhet kan betraktas som ett legitimt mål. Civilbefolkningen får inte heller användas som så kallade mänskliga sköldar för att försvara mot anfall. Sjukvårdens särskilda skyddsemblem måste respekteras och de stridande parterna måste göra vad de kan för att underlätta humanitära insatser. Källa: FN, Röda Korset och Nationalencyklopedin