Färre får bostadsbidrag – dramatisk nedgång

För att få fullt bostadsbidrag får en ensamstående person inte tjäna mer än 150 000 kronor om året, för sammanboende är gränsen 75 000 kronor per person.

De här inkomstgränserna har varit desamma sedan 2021 och det kan vara en förklaring till att nya siffror från Försäkringskassan visar att antalet svenska hushåll som får bostadsbidrag har minskat med 21 procent de senaste fem åren.

“Vi kan inte med säkerhet säga varför minskningen är så stor men högre inkomster är en av anledningarna till att färre söker och kan beviljas bidraget. Samtidigt har sysselsättningsgraden också ökat under perioden vilket talar för att det är fler i arbete och därmed färre som har behov av bostadsbidrag”, säger Jenny Cederborg, verksamhetområdeschef på Försäkringskassan, i ett pressmeddelande.

Ekonomisk ersättning

Bostadsbidraget är menat att minska trångboddhet och bidra till en bättre levnadsstandard för barnfamiljer, samt minska ekonomiska skillnader mellan hushåll med och utan barn.

Dagens PS skriver att staten betalade ut 5 075 miljoner kronor i bostadsbidrag 2019 och att beloppet för 2023 var 4 897 miljoner kronor.

Men trots att färre nu får bostadsbidrag har den sammanlagda ekonomiska ersättningen till de barnfamiljer som får den dock blivit högre.

Det beror på att ett tillfälligt tilläggsbidrag för barnfamiljer infördes 2020 för att kompensera för de ökade levnadskostnaderna.

Det här har dock inte ökat statens sammanlagda utgifter som var lite lägre år 2023 än de var 2019.

I sin höstbudget föreslår regeringen att det tillfälliga bidraget till barnfamiljer ska vara kvar under första halvåret 2025, men sänkas från 40 till 25 procent.

Pensionärer gynnas inte i regeringens budget

Regeringen lovar att deras budget för 2025 ska göra Sverige tryggare och rikare, men det verkar inte gälla för pensionärer.