Låg pensionsökning räddas av skattesänkning

Det är lägre skatt och höjt bostadstillägg som gör skillnaden, säger Hanna Linnér, statistikansvarig på Pensionsmyndigheten.

Störst ökning nästa år får pensionärer med låg till medelhög inkomst, samt pensionärer med bostadstillägg, enligt Pensionsmyndighetens nya beräkningar. Höjningen varierar mellan 106 kronor till 468 kronor efter skatt där de som får mest kan tacka skattesänkningen nästa år. Störst skatteeffekt blir det på en total pensionsinkomst, statlig inklusive tjänstepension, på runt 17 000 i månaden.

“Det är en viktig julklapp till Sveriges pensionärer”, skriver finansminister Magdalena Andersson (S) i en kommentar.

Vinnare i norr

Regionalt finns vinnarna i norr och kring storstäderna, enligt en grov indelning.

Mest i kronor får männen. Och efter skatt har män i genomsnitt 2 600 kronor mer i pension efter skatt än kvinnorna, vilket hänger i hop med att kvinnor haft lägre inkomst och jobbat mer deltid i sitt tidigare arbetsliv, eller inte alls.

Men gapet mellan kvinnor och män har minskat över åren, säger Monica Zettervall, pensionsexpert på Pensionsmyndigheten.

Den pensionsgrupp som särskilt gynnas nästa år är ensamboende pensionärer med bostadstillägg. Det rör sig om drygt 255 000 pensionärer, varav åtta av tio är kvinnor. Runt 85 000 av dessa kommer att få den maximala höjningen av bostadstillägget, som ligger på 470 kronor. Maximalt bostadstillägg kan man få vid en pension på runt 8 000 kronor i månaden. I snitt ökar bostadstillägget för pensionärer med 200 kronor i månaden.

Mager höjning

Men utan skattesänkning och bostadstillägg hade pensionstillskottet blivit ganska magert. Det stannar på en procent eller 117 kronor i snitt mer i månaden för den stora massan som har pension baserad på tidigare arbetsinkomst och 1,6 procent för fattigpensionärerna, de med garantipension. Och det är rejält sämre än löneutvecklingen som i snitt landade kring 2,5-3 procent.

Nästa år slår en särskild broms till på premiepensionen, åtminstone för det stora flertalet som har premiepensionen i en fondförsäkring, dit även soffliggarfonden räknas. Det innebär en sänkning på i snitt 3,8 procent. Anledningen är en sänkt så kallad förskottsränta, inte på grund av att aktiebörsen gått dåligt, vilket den inte har. Men på sikt ska det där jämna ut sig, enligt Pensionsmyndigheten.