Så undviker vi att få en svensk Trump

Det vi kallar människovärde har fått sig en törn. Klimatet. Vad händer med ekonomin och därmed våra jobb? Varför blev det så här? Vilka använde sin röst för att protestera? Alla visste ju att Clinton skulle vinna!

Låt oss börja med medierna. Vilken roll spelade de i det politiska haveri vi nu upplever i USA? Kan medierna bidra till att vi här hemma undviker att kliva på samma mina?

Varför publicerar medierna så okritiskt alla dessa opinionsundersökningar? Vi vet att de inte är något att lita på. Många är inte mer värda än ett rykte, men behandlas ändå som hårda fakta. Hur ofta ser och hör vi inte politiska kommentarer kring opinionsundersökningar som ingen borde bry sig om?

      LÄS MER: Trump – tidernas största pajas

Clinton hade fler röster i valet, men Trump fick fler elektorer. Kan man tänka sig ett jämnare val? Vilken roll hade publiceringen av värdelösa opinionsundersökningar i det amerikanska valet? Vilket ansvar har medierna?

Jag är i Kansas när jag skriver detta och har varit i Colorado. Människor jag träffat säger att Donald Trump fått mer TV-tid än Clinton. Jag tycker att jag känner igen det från Sverige.

Varje gång Trump sagt något vulgärt, oförskämt eller diskriminerande har medierna med stor förtjusning låtit det snurra runt även om man har gömt förtjusningen under någon form av kritisk ton. Donald Trumps plumpheter har på något sätt blivit en ledstjärna i bevakningen av det amerikanska valet. Fokus har legat på Trump. Clintons mer sansade och analytiska ton har hamnat i bakvatten. Hon har varit för tråkig. Det är inte svårt att se paralleller till Sverige.

Jag har pratat med massor av människor i de glesa delarna av Colorado och Kansas. Missnöje är något som förenar dem alla. ”Politik har blivit de rika männens klubb” var det en som sade. ”De rika blir rikare och de fattiga fattigare”. Missnöje!

      LÄS MER: I sjukvården ska en pensionär vara lika viktig som en VD

Känslan av att hamna på efterkälken, att vara bortglömd av politik och media är uppenbar. Ingen jag träffat gillade Trump, men de litade på att han skall riva upp den centraliserade politiska och ekonomiska makten och bygga upp den på nytt, men på rätt sätt.

Här är det så tydligt att makt och medborgare gått i otakt. Det är inte svårt att dra paralleller till Sverige. Missnöjet, det befogade missnöjet, måste mötas med kloka politiska beslut i rättvis riktning innan vi har en svensk Trump, eller Le Pen eller vem det nu kan bli.

Michael Moore säger i sin att-göra-lista efter valet bland annat ”Avskeda varje skitsnackande opinionsbildare i media som vägrar inse vad som verkligen sker. Stäng av TV:n när dessa babblare nu säger att vi måste hålla ihop samtidigt som de sprider sitt dravel.” Kan det gälla i Sverige också?