Den svenska arbetsmarknaden står inför stora omställningar som på många sätt kommer att bli banbrytande, inte minst för marknaden själv. Bristen på rätt kompetens för att axla denna utveckling är ett stort hinder menar Unionen.
Cecilia Bolter
Uppdaterad: 28 juni 2024Publicerad: 28 juni 2024
ANNONS
ANNONS
Mest läst i kategorin
Många företag upplever att det största hindret för expansion är bristen på kompetent arbetskraft. Gapet mellan efterfrågan och utbud på arbetsmarknaden är alltså ett problem.
Med regelverk och diverse problematik som kretsar kring arbetskraftsinvandring ser det inte helt ljust ut för alla parter. Så mycket som en fjärdedel av företagen saknar arbetskraft. Trots det fortsätter arbetslösheten att vara hög, nu 8,9 procent.
Hur ser politikerna på sin egen situation?
För att ta reda på politikers inställning till omställning och kompetensutveckling har Unionen med hjälp av Novus frågat en majoritet av riksdagsledamöter om deras egen kompetensutveckling.
Det visade sig att drygt hälften av alla riksdagsledamöter inte uppfattar att de behöver fylla på sin egen kompetens inför den dag då de eventuellt återgår till arbetslivet.
“Att så många riksdagspolitiker inte förstår att de måste fylla kompetensgapet innan de återvänder till arbetsmarknaden är alarmerande. För varje minut som går halkar Sverige efter, på grund av att politiker inte fattar hur viktigt det är att vi alla utvecklar våra ”skills” mitt i arbetslivet. Sveriges politiker måste sluta ”skillgissa”, säger Peter Hellberg, ordförande, Unionen.
ANNONS
Senaste nytt
Fler företagare måste ta ansvar för kompetensutveckling
Endast fyrtio procent av privatanställda tjänstemän fick kompetensutveckling under 2023, visar Unionens kompetensbarometer.
ANNONS
“Det är orimligt att de som skapar förutsättningar för arbetsmarknaden själva har bättre möjligheter till kompetensutveckling än de människor de representerar. Privatanställda tjänstemän måste få möjlighet att vidareutbilda sig mitt i arbetslivet. Här måste politiker göra mer”, säger Peter Hellberg vidare.
Några av Unionens förslag till politiska beslut
- Reformera ersättningsmodellen för högre utbildning:. Skapa ett nytt system som ger universitet och högskolor stabila förutsättningar att erbjuda relevant och flexibel utbildning anpassad för lärande mitt i arbetslivet. Tillför nya resurser till högskolan.
- Inför öronmärkta resurser till utbildningar för yrkesverksamma: Ge universitet och högskolor öronmärkta pengar för utbildningar riktade till yrkesverksamma, utöver befintliga takbelopp.
- Genomför Valideringsdelegationens förslag om högskolan: Ett effektivt system för lärande mitt i livet kräver att förmåga att validera reell kompetens. Genomför Valideringsdelegationens förslag i utredningen om högskolan.
- Fortsatt utbyggnad av yrkeshögskolan: Fortsätt bygg ut yrkeshögskolan för att möta utbildningsbehovet hos förstagångsstuderande och yrkesverksamma. Inför fördjupningsutbildningar som ger en kvalificerad yrkeshögskoleexamen
Svenskt näringsliv kritisk till politikers klåfingrighet
Svenskt Näringsliv är en annan part som ifrågasätter politiska beslut och menar att den svenska linjen borde fått gälla; att fack och arbetsgivare sköter lönebildning. Det handlar om det nya kravet på minimilön som höjdes rejält för arbetskraftsinvandring, till 34 4000 kr.
Svenskt Näringsliv menar att beslutet slår mot akademiker och i sin rapport pekar de på att 51 procent av de som ligger mellan dagens nivå på lönekrav och den nya lönenivån är högskoleutbildade.
ANNONS
Läs också:
Svenskt näringsliv går till attack mot regeringen
Anna Tenje: Så förlorar Sverige pengar och kompetens
Läs mer från News55 - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:
Cecilia Bolter
Erfaren journalist som bevakar ämnen som samhälle, hälsa, livsstil och trender för News55
Cecilia Bolter
Erfaren journalist som bevakar ämnen som samhälle, hälsa, livsstil och trender för News55
ANNONS
ANNONS
Senaste nytt
ANNONS
