PRO och SPF Seniorerna: “Kontanthanteringen är en demokratifråga”

Under torsdagens öppna utfrågning i Riksdagen i Stockholm, ledd av News55:s grundare Artur Ringart, var debatten om kontanthantering centrum för debatt. En fråga som är allt mer aktuell i ett digitaliserat samhälle.

– Det finns en gigantisk klyfta mellan hur folk tycker och tänker om detta och vad politikerna beslutar, säger Björn Eriksson, initiativtagare till Kontantupproret och en av de som deltog i debatten.

      LÄS MER: SPF samlar namn mot minskad kontanthantering

“Kampen handlar om att det ska finnas alternativ”

2004 beslutade Riksbanken att successivt avreglera användandet av kontanter. Och idag är det snarare regel än undantag att man förutsätter att människor kan och vill betala med betalkort och andra digitala betaltjänster. Men detta är inte naturligt för alla, menar Björn Eriksson.

– En av fördelarna med kontanter är att du skaffar dig ett skydd mot överheten. Kontanter kan man gräva ner, gömma i micron eller spara i madrassen. Det är en trygghet. Jag vill betona att jag älskar att använda kort, och jag gör det ofta. Den här kampen handlar om att det ska finnas alternativ för de som inte kan eller vill använda kort, säger Björn Eriksson.

Sveriges största pensionärsorganisationer PRO och SPF Seniorerna ser också en fara i ett kontantlöst samhälle då kraven på tekniska färdigheter hos användarna kan göra att stora grupper stängs ute. I mångt och mycket är kontanthantering en generationsfråga, menar Christina Tallberg, ordförande för PRO.

     LÄS MER: Naivt att tro att e-kronan kan ersätta kontanter

“Vi måste ställa upp och stötta annars får vi ett tvådelat samhälle”

– I vår organisation har vi tre generationer pensionärer. De yngsta, alltså 50-talisterna, har ofta de tekniska kunskaper som krävs, men mellanskiktet och de allra äldsta har inte alltid det som krävs för att kunna klara den här utvecklingen som försvårar deras vardag. Samhället måste ställa upp och stötta, annars får vi ett tvådelat samhälle, säger Christina Tallberg.

Äldre, nyanlända eller personer med olika typer av kognitiva eller fysiska funktionsvariationer är några av de grupper som kan ha svårt att klara sig i ett kontantlöst samhälle, menar Christina Tallberg, och föreslår en utbildningsreform för att öka kunskapen hos de grupper som riskerar att hamna utanför.

– Vi har sagt från PRO:s sida att vi tillsammans behöver göra en folkbildningsinsats för att alla ska klara av den här utvecklingen. Det är inte bara äldre som drabbas utan vi måste erbjuda detta till en bredare grupp. Det är en demokratifråga, särskilt när det kommer till nyheter. De största nyhetskanalerna uppmanar en alltid att gå in på deras hemsida om man vill veta mer. Det innebär att de som vet hur man gör får ta del av fördjupad information medan de som inte kan endast får den snuttifierade versionen. Det är ett demokratiproblem, säger Christina Tallberg.

      LÄS MER: Så har politiker och banker manipulerat bort kontanter

“Nej, kontanterna ska vara kvar”

Eftersom frågan om framtidens kontanthantering är så pass omdebatterad tillsätts en ny parlamentarisk kommitté med uppdraget att se över kontanternas framtid. I maj 2019 ska kommittén redovisa sina förslag, men med den takt som avvecklingen av kontanter sker kommer knappt inga kontanter finnas kvar 2019, menar Christina Rogestam, ordförande för Sveriges Pensionärsförbund, SPF.

– Man döljer sig bakom utredningar genom att man lägger redovisningen så pass sent som 2019. Det är mycket som måste till innan det kan hända något i Riksdagen. Remisser ska skickas och folk ska tycka till… 2021 kan det tidigast hända något och då tvivlar jag på att det finns några kontanter kvar. Det här är orimligt.

– Vi är drygt två miljoner 65plussare i Sverige och vi blir allt fler och lever längre. Vissa av oss har planerat att leva väldigt länge, men sen kommer till slut den där glömskan och då är det hopplöst att komma ihåg alla pinkoder. Nej, kontanterna ska vara kvar, avslutar Christina Rogestam.

      FLER NYHETER: Mer för dig med livserfarenhet