Därför visar väderapparna så ofta fel

I väderapparna i våra mobiltelefoner tycks det finnas prognoser för minsta lilla ort, timme för timme. Men verkligheten är inte lika detaljerad som i mobiltelefonen. Och därför blir inte heller uppgifterna så exakta som vi tror. SMHI:s meterolog Marie Staerk förklarar varför i senaste numret av Filter.

I SMHI-appen får man rapporter timme för timme och ens position kan förändra sig bara man förflyttar sig ett hundratal meter. Men mätstationerna sitter inte alls så tätt som man kan tro.

– När man gör en väderprognos börjar man med att hämta in data från väderradar och satelliter samt observationer från exempelvis flygplan och fartyg. I Sverige har vi runt 260 väderstationer som mäter temperatur, omkring 650 för nederbörd och nästan 200 som mäter vind, berättar Marie Staerk.

Alla uppgifter sammanställs i superdatorer.

-Först beräknas det kommande vädret på en global skala och sedan använder vi den prognosen och gör en mer högupplöst väderprognos för Sverige och kringliggande länder. Vår högupplösta modell beräknar den mest sannolika väderutvecklingen i kuber som är 2,5 gånger 2,5 kilometer. Den högupplösta modellen sträcker sig 48 timmar framåt i tiden och därefter använder vi oss av den globala vädermodellen fram till tio dygn, berättar Marie Staerk och tillägger att det är svårast att göra en prognos där det är stora topografiska skillnader.

Hon rekommenderar appanvändarna att även utnyttja funktionen med textprognoser, då får man mer kompletterande information som inte syns i de vanliga punktprognoserna.