A-
A+

FI varnar för boprisfall

Stigande räntor kan slå hårt mot många hushåll som belånat sig. Arkivbild.
Stigande räntor kan slå hårt mot många hushåll som belånat sig. Arkivbild.
Ekonomi

Stigande räntor kan slå hårt mot högt belånade hushåll, enligt Finansinspektionen (FI).

Samtidigt varnar man för risken för kraftigt sjunkande bopriser.

Annons

Annons

Nu kan vi ha ett skifte i de underliggande faktorerna som skulle kunna påverka bostadspriserna nedåt, potentiellt ganska kraftigt nedåt, säger generaldirektör Erik Thedéen, vid en pressträff.

Högre energipriser, högre matpriser och en stigande inflation. Det är faktorer som Finansinspektionen lyfter fram i sin kartläggning av de svenska bolånen.

Samtidigt är räntorna på väg upp vilket sammantaget kan innebära ett brott mot den långvariga prisuppgången på bostadsmarknaden, enligt FI, som dock inte ser en nedgång i sig som som något negativt.

Det bästa i det här läget vore om vi fick en viss dämpning av priserna, säger Erik Thedéen vid en pressträff, och tillägger:
Det vi inte vill se är en krasch.

Känsliga för höjningar

Enligt myndighetens räkneexempel, som bygger på vad som prisats in av marknaden, kan bolåneräntorna inom ett år stiga från dagens cirka 1,5 procent till 3 procent om ett år och till 3,9 procent under våren 2024.

För dem som varit med sedan 1990-talet låter det kanske inte så högt, säger Thedéen. Men enligt honom är det mer rimligt att utgår från perspektivet hos dem som tagit bolån mer nyligen.

Och för den gruppen innebär det här mer än en fördubbling av de räntekostnader man har.

I kartläggningen har man även tagit fram fyra scenarier för hur bopriserna kan utvecklas beroende på kostnader och förväntningar på räntan. Det första scenariot utgår från att hushållens ränteförväntan ökar med 1 procent i år och ytterligare 0,5 procent 2023, något som enligt scenariot skulle ge en marginell prissänkning på bostadsrätter men ett tioprocentigt fall för villor.

I det fjärde scenariot, som förutom ränteförväntningar även inkluderar kraftigt högre elpriser och en minskad vilja att spendera sina pengar på boendet, riskerar priset på bostadsrätter och villor att sjunka med i genomsnitt 30 procent.

Annons

Annons

Ser risker

Av kartläggningen framgår också att andelen bostadsköpare med hög skuldkvot fortsätter att bli större – nya bolånetagare tog förra året tolv procent större lån jämfört med 2020. Samtidigt steg den genomsnittliga bruttoskuldkvoten för nya bolånetagare från 307 till 327 procent, den högsta nivån sedan kartläggningen inleddes.

Även om hushållen generellt bedöms ha marginaler för att kunna betala sina bolån vid en förändrad ekonomisk i situation ser FI risker med den nuvarande utvecklingen.

Hushåll med höga skuldkvoter är extra känsliga för stigande räntor. Stora skulder innebär också en högre känslighet om man skulle drabbas arbetslöshet vid en omfattande lågkonjunktur, säger Henrik Braconier, chefsekonom på FI.

"Stiger i ökande takt"

För att underlätta situationen för bolånetagare vill FI bland annat se över utökade möjligheter att säga upp sina bolån i förtid.

På en fråga från TT om hur detta skulle införas i praktiken hänvisar Erik Thedéen till en hemställan man skickat till regeringen om att ändra beräkningsmodellen för hur banker kompenseras när bolån sägs upp före den avtalade tiden.

När man säger upp ett låneavtal och banken får kostnader så ska det ersättas. Men i dagsläget blir bankerna överkompenserade, det är det våra beräkningar visar.
Om regeringen går på vår linje och ändrar modellen och går på vår linje, då måste bankerna helt enkelt anpassa sig.
Gillade du artikeln? Dela den med dina vänner.

Annons

Annons

Be om att bli uppringd

Mejla oss

Prova Premium i en månad för endast en krona.